Mer fra galmannslandet Sverige

”Vilka Röster är det vi får höra i dagens Sverige? Vilka släpps fram? Vilka stoppas?”, spør Julia Caesar i denne kronikken, og i kjent stil svarer hun selv: ”Rösterna lever sina liv i ett utrymme som har skapats av någon och som begränsas av någon. Någon, någonstans, bestämmer vad som får sägas och vad som inte får sägas. Någon rycker i trådarna. Någon släpper fram. Någon stänger ute. Minsta lilla felsteg så är man rökt. Straffet för ett förfluget ord är först en offentlig och förnedrande pudel, sedan avstängning eller uteslutning.” Caesars dom er som vanlig hard og kontant, og hun unnlater heller ikke å navngi hvilke personer som styrer meningsdannelse i Sverige og hvilke medier som trekker i trådene.

Les hele: Svenske Røster av Julia Caesar.

Les mer om galskapen i Sverige i en artikkel skrevet av
Pia Kjærsgaard: Den svenske løgn

Orker du mer svensk vanvidd, så les også denne artikkelen:
Den tause redselen

Hun gjorde det utenkelige og helvete brakte løs. Presten Helena Edlund i den svenske kirken benyttet seg av ytringsfriheten til å stille spørsmål ved den svenske kirkens unnfalne holdning overfor islam og etterlyste en tydeligere kristen identitet. ”Jeg burde ha visst bedre,” skriver hun.

”.....Dagens Sverige präglas inte av frimodig öppenhet utan av tyst rädsla, ibland till nivåer där den nästan går att ta på. Så vad har hänt i mitt Sverige? Vad är det som får vuxna, intelligenta och engagerade människor att vända bort blicken istället för att säga sin mening?

En av de allvarligaste förändringarna i Sverige under de senaste decennierna menar jag är den praktiska inskränkningen av yttrandefriheten. Varje vuxen svensk med någon form av självbevarelsedrift vet vilka åsikter som är ”godkända” och att avvikande åsikter inte går ostraffade förbi. Särskilt inom vissa områden gäller det att vakta sin tunga. Håller du inte med, så håller du i alla fall käft om du vet ditt eget bästa.....

Är då Sveriges framtid ohjälpligt nattsvart? Jag vägrar att tro det. Fler och fler tecken syns i skyn som tyder på att människor börjar kvickna till. Likriktningen och inskränkningarna har blivit alltför tydliga. De etiketter som hittills kastats på folk för att tysta och idiotförklara, är inte lika effektiva längre. Även de starkaste ord vattnas ur om de används för flitigt.

Sverige må vara ett land där den tysta rädslan styr. Men skrämseltaktiken fungerar bara så länge vi låter oss skrämmas. Det går att bestraffa en, eller tio, eller femtio. Men tusen? Tiotusen? Nu viskar alltfler röster att kejsaren är naken, och när de som varit tysta så länge, inte längre är det – då kommer det att hända saker.

Så mitt avslutande tips i höstrusket får bli detta: Kura ihop dig i soffan och se Bröderna Lejonhjärta. Fråga dig sedan vilket samhälle du vill leva i – och vad du tänker göra åt det. För trots allt finns det saker man måste göra även om det är farligt. Annars är man ingen människa utan bara en liten lort.”

Den tause redselen